Tysta Gatan

Tysta Gatan gör verkligen skäl för sitt namn. Som en oas i storstadsbruset sträcker den sig mellan Lützengatan i norr och Karlavägen i söder, skyddad åt båda hållen av högre, något utskjutande hus. Enligt den ursprungliga planen från 1911 skulle marken indelas i stora tomter, sexvåningshus med stora lägenheter. Men första världskriget kom emellan och byggandet sköts på framtiden.

Foto: Stockholms stadsmuseum. Fotograf: Cronquist, Gustaf W:son

T
1915 delades det stora kvarteret Musketören upp i två kvarter, Musketören och Furiren.
De första husen uppfördes 1917-19, nu på de betydligt mindre tomterna och som enfamiljshus i tre våningar med mindre lägenhet för portvakt.

Tanken var att hela Tysta Gatan skulle bestå av enfamiljshus men först in på 20-talet började man bygga igen men nu blev det mindre hyreshus.
Flera arkitekter var inblandade men stilen blev enhetlig med vackra portaler och trädgårdar ut mot gatan.

Arkitekter 
No 1, 1916-20 Höög & Morsing
No 3-5, 1922-25 Fredrik Lidvall
No 7, 1918-19 Gustav Adolf Falk
No 9, 1921-23 Cyrillus Johansson
No 11, 1925 August Palmér

Namnförklaringar

Ur Stockholms byggnader av Fredric Bedoire, omarbetade och nya versionen från 2012: 
De trädplanterade gatorna med avskild karaktär tillkom genom ändringar av en stadsplan från 1911, som medgav höga  byggnadshöjder och stora kvartersenheter. Den krökta Tysta Gatan kantades med enfamiljshus i tre våningar med lätt klassicerande  putsfasader och höga takfall av rött tegel.
Breitenfeldsgatan lades ut som en symmetrisk långsträckt plats mitt i ett mycket stort   kvarter, vars fondbyggnad öppnar ett monumentalt portvalv mot  Valhallavägen. Byggnaderna är hyreshus med släta putsfasader, som med sina enkla, klassicerande stuckdetaljer har anknytning till dansk arkitektur. Tysta Gatan levde upp till sitt namn genom att inte bli stenlagd utan fick sin småstadskaraktär markerad med beläggning av sand och grus.
Vad kul att få reda på namnförklaringen!

Går vidare till boken Stockholms gatunamn igen,  andra upplagan från 1992 av
N-G Stahre, P-A Fogelström, J Ferenius  och G Lundqvist:

Tysta Gatan 1915. Gatan anlades i samband med delningen av  ett mycket stort kvarter. Gatans båda mynningar mot Karlavägen respektive Lützengatan gjordes trånga för att avskärma  trafikbuller och göra gatan tyst. Djurgårdskommissionen hade  framför önskemål om att gatunamnet skulle bli Tysta Gatan.
Ännu en förklaring!

 

 

Bilder

Foto: Stockholms stadsmuseum. Fotograf: Lantz, Gunnar

 

Foto från 1928
Hämtad ur boken “Den glömda staden”, av Thomas Paulsson